DET BLIR EN 11 inlägg 1 16/12-17
Japp så är det. i magen ligger nr 11. idag är jag alltså i v 27 och har mått super förutom illamående och kräkningar de första månaderna. så fram tills för en månad sedan så fick jag lunginflammation och där började min sjukskrivning.
hade bytt bort detta för vad som helst, för självfallet så är det ju så att även barnen blir drabbade. och fortfarande löper sjukdomarna runt här hemma. vilket resulterar i att jag är super sliten och ser ut som ett vrak.
jag har hostat sönder varje muskel i kroppen och varje gång så känns det som bebis pluppar ut.
hostat på mig foglossning och ryggvärk tror faktiskt det satt sig på minnet åxå.
glömmer allt verkligen allt känner mig totalt tankspridd.
har varit på mitt första mvc besök v 25 där mätte sf måttet till 26 .
redan då ville jag fly undan min oro. men blev lugnad av min barnmorska att jag fått en tid för igångsättningsamtal. hjärtljuden var 136
och vikten stod då på 65kg viktuppgång 5 kg
men så blir det i allafall en 11
någonstans skulle vi inte ha fler barn. men så smög sig tankarna på och längtan växte sig snabbt.
efter några hundra gravtest och några skengraviditeter senare så fick vi vårt plus.
efterlängtad och älskad.
det ska bli så mysigt att få träffa denna krabat längtar så mycket efter dig.
den största oron har varit omgivningen framförallt att berätta för sina barn men de tog det bra trots allt.
självklart lite blandade känslor men det var jag beredd på.
älskar verkligen deras ärlighet och att de säger vad och hur de känner.
däremot har jag svårt att förstå när ens egen släkt inte kan klämma fram ett grattis. därför har jag valt att i tystnad gå i min graviditet. så några vet inget än tex min mamma. ja herregud det är många som inget vet. och så vill jag ha det.
jag vill njuta
i min graviditet utan att bli sårad över detta lilla barn vi valt att skaffa.
som dessutom betyder lika stort som mitt första ingen skillnad. men för att man redan har många barn så skall man straffas för att vi vill bli föräldrar igen. som om vi inte får.
det är någ några på jobbet som undrar vart jag tagit vägen fast jag tror att de som fick veta har sagt att jag är gravid.. om inte så kanske chefen sagt det. hann ju berätta för henne dagen innan jag blev sjuk.. måste betytt otur att jag sa detta för efter detta blev det ju bajs med allt.
